tisdag 30 december 2014

Nackspärr, en stickerskas värsta fiende

Just nu har jag ont i nacken och en antydan till nackspärr som strålar ner i höger arm. Jag kan inte sticka! Jag känner mig helt sysslolös och utan fokus... Därför var jag tvungen att köpa lite garn idag. Jättefint lammullsgarn från Mias små nystan i Sandviken, två gråbruna och en brun härva. Jag har en brun sedan innan, så nu kan dessa få bli ett projekt tillsammans. Otroligt mjukt och vackert garn! Dessutom köpte jag tre virknålar. Jag ska virka en kant runt mitt halldraperi sedan, och just virlnålar är inget jag har i överflöd (förrän nu). Mia har dessutom mellandagsrea, så skynda fynda!

söndag 28 december 2014

Ledighetens lov

Vi fortsätter att sjunga ledighetens lov och mysa på bästa sätt med stickningar, TV-spel och väldigt långsamma dagar. Här symboliseras detta av Ickx, som sover tillsammans med en påse garn. (Jepp, det är en Vinterverkstan-påse och nej, den innehåller inte garn därifrån. Däremot fick jag den på köpet i våras när jag köpte en bok.)

lördag 27 december 2014

Snö

Tro det eller ej, men nu snöar det även i vår sydliga landsända! Lite mysigt är det allt. :)

fredag 26 december 2014

Kallt

Och så blev det till sist riktigt kallt. Inatt har det krupit ner till minus 9-10 grader, lite kallt men härligt med solen. Hönsen tyckte det var lite väl kyligt om näbben och valde att stanna inne i det varma hönshuset och äta majs och äpplen sedan de noterat kylan ute. Inomhus är det varmt och skönt, och jag stickar omväxlande på min Poetkofta och på mitt draperi. Med andra ord; det är julslappt så det förslår här hemma!

torsdag 25 december 2014

Fådda ulligheter och annat

Hoppas er julafton var fin! Min blev väldigt ullig, vilket ju alltid är trevligt. Jag har fått både ett intressant kabeltvinnat alpackagarn från Du Store Alpakka som heter Hexa, och många nystan estniskt, robust, tvåtrådigt ullgarn. Det senare kommer att användas till tvåfärgsstickning, men det förstnämnda får bli något mjukt och fluffigt att ha runt hals och öron då det verkligen är ultramjukt. Dessutom har jag fått ett litet fototält med lampor, så nu kan jag fotografera garn även när det är dåliga ljusförhållanden. :)





Robusta ullgarn i olika färger




Mer än mjuk kabeltvinnad alpacka


Innan jul beställde jag även garn för att sticka ett par draperier till vår entré. Vi bor ju som bekant i ett gammalt hus med ytterst gott självdrag, och för att dämpa draget lite behövs det draperier för dörrarna vintertid. Vårt gamla draperi var smutsigt och inte snyggt längre, så jag har bestämt mig för att sticka ett. Två jättenystan Verdi levererades från YlloTyll strax innan jul och har sedan dess legat och myst bredvid granen. Idag är det nog dags att börja omsätta dem till draperier tror jag.



Nu blir det trekaffe, svartvit långfilm, stickning och julklappsboksläsning här hemma.

onsdag 24 december 2014

Julklappsstickning: Nellies poncho

När jag spunnit och tvinnat juniullen från Manduzanas fiberklubb, började jag fundera på vad jag skulle använda garnet till. Eftersom det var en riktigt fint färgad lyxfiberblandning (polwarthull, babykamel och tussahsilke) var det färdiga garnet otroligt mjukt och härligt, men jag passar inte i de lite kalla färgerna. Då är det tur att jag känner en liten blondin som heter Nellie, och som kommer att klä alldeles utmärkt i dem!





Sticknördfakta:
Nellies poncho är i obestämd barnstorlek, och stickad utifrån att hennes avstånd mellan axelknölarna (heter det ens så?) är 21 cm. Inför att jag påbörjade ponchostickningen läste jag lite olika mönster på barnponchos, men inget passade mitt garn (som är tvåtrådigt, och som hade en löpmeter på 250 m/100 gr), och därför fick jag lov att sticka på känn. Lyckligtvis är ju inte poncho ett plagg som behöver ha en exakt passform, utan så länge som det går att dra över sig så är det funktionellt, antigen som poncho eller som en liten axelvärmare. Jag kantade ponchon med en snutt Merino Extra Fine från Garnstudio/Drops både i halsringningen och i nederkant, och när jag växlade mellan mitt eget sländspunna garn och Garnstudiogarnet blev det tydligt vilken otrolig kvalitetsskillnad det är på ett hantverksmässigt tillverkat garn och ett lågprisgarn (som ändå är ett helt ok lågprisgarn). Det gröna merinogarnet plockade upp de lite gula tonerna i mitt hemspunna garn, vilket jag tyckte blev fint. Nåväl. Ponchon är stickad på 40 cm bamburundsticka 4,5 mm. Jag lade upp 60 m med merinogarnet, och stickade rätstickning i 2 cm. Därefter övergick jag till slätstickning och bytte till mitt hemspunna garn, markerade ut mittmaskorna fram och bak och ökade 1 m på varje sida om båda mittmaskorna varannat varv. När arbetat mätte 13,5 cm ökade jag istället vart fjärde varv. När stycket mätte 18 cm återgick jag till att öka varannat varv. Därefter stickade jag tills det hemspunna garnet tog slut (vid ca 31 cm), och därefter stickade jag återigen 2 cm rätstickning med merinogarnet. Avslutningsvis maskade jag av på estniskt sätt, för en extra stretchig avmaskning. Taaa-daaa! En barnponcho i obestämd storlek! :)



Tilläggas bör väl att jag är omåttligt nöjd med det här projektet. Spinnandet har varit jätteroligt, tvinningen blev snygg och stickandet var fantastiskt skoj. Det är en alldeles särskild känsla att sticka i ett hemspunnet garn. Uppstickat blev meleringen himla fin också, färgnyanserna är mjuka och liksom smälter in i varandra på ett fint sätt. All heder till Manduzana som har färgat fibrerna!

Julklappsstickning: Bjomal

Det är roligt att sticka flätor, och dessutom är det snyggt. Så, när jag bestämde mig för att sticka en liten julklapp även till Hans, så föll valet på VisaLisas roliga mössmönster Bjomal. Efter en stunds rotande i garnlagret hittade jag till och med lite Nepal, som är samma garn som mönstret rekommenderar. Ibland är det bra att ha en ett gediget garnlager...



Sticknördfakta:
Bjomal är stickad på bambustrumpstickor 4 mm, i Nepal från Garnstudio/Drops. Det är ett mycket trevligt tretrådigt garn i ull och alpacka som både känns formfast och fluffigt på samma gång. Jag har följt mönstret, sånär som att jag plockade upp maskorna från rätsidan istället för från avigsidan eftersom jag inte riktigt fick till det när jag skulle plocka upp från avigsidan. För att få en liten kant mot den slätstickade mössdelen stickade jag ett par varv rätstickning innan jag övergick till slätstickning. Jag gjorde en annan sorts topp på mössan än vad som föreslogs i mönstret, istället för att långsamt minska antalet maskor stickade jag rakt en lite längre bit och gjorde sedan en mer fyrkantig topp där fyra avmaskningspunkter möts. Mössan är skön och jag är nöjd. Extra roligt var givetvis att sticka själva flätbården, som är fantastiskt fin och inte alls så komplicerad som det ser ut.

Julklappsstickning: Två par sockor

Två par julklappssockor har det blivit i år, ett par till Erika och ett par till Mimmi. Mimmi får ju alltid ett par stickade sockor till jul, det är standard, och det är andra gången Erika får ett par. Sockor fungerar alltid som presenter, och jag gillar att sticka dem eftersom det är en av de saker som jag stickat så ofta att det helt enkelt bara går av sig självt utan att jag behöver tänka särdeles mycket (och det kan vara skönt ibland).



När jag fotograferade sockorna gick det att ana en liten strimma sol, något som var en bristvara under november månad.


Sticknördfakta:
Erikas sockor (de blålila) är stickade i Falkgarns Sport på bambustrumpstickor 4 mm. Resåren är stickad över 44 m, och sannolikt minskade jag till 40 m i foten. Mimmis sockor (de rödbruna) är stickade i Kaffe Fasett-färgat Regia i färgställningen Mirage Fire. Jag har stickat med metallstrumpstickor 3 mm, då detta är Regias mellantjocklek, där nystanen ligger på 125 m/50 gr. I skaftet la jag upp 52 m, och minskade sedan till 48 m i foten. Båda sockorna har resårskaft över 2 rm, 2 am och förstärkt hällappshäl. Totalt gick det åt 114 gram och 171 meter till Erikas sockor och 72 gram och 180 meter till Mimmis.

Julklappsstickning: Ribbstickad mössa

Nu är det dags att presentera årets julklappsstickningar. Julklappsstickningsinläggen kommer att komma upp här på bloggen på julaftons kväll, men de är schemalagda inlägg som jag har gjort i förväg - för på julafton har jag inte tid att blogga, då är det ju julmys som gäller! Nåväl. Jag har stickat fem julklappsprojekt i år, och ett av dem var en ribbstickad mössa till min svärfar, Nils-Jörgen.



När det inte är ett huvud i mössan ser den ut som en stickad tarm...




Med ett huvud i sig så ser mössan ut som en mössa.


Sticknördfakta:
Tidigare har Nils-Jörgen fått en fiskbensmönstrad halsduk av mig, och för att matcha denna har jag nu stickat en mössa i samma garn, ljusgrå Alpaca från Garnstudio/Drops. Modellen är enklast möjliga, och mönstret återfinns på s. 50 i Johanna Wallins bok Sticka småvarmt (2009, Prisma Förlag). Jag stickade ribbstickning över 150 maskor med stickor 2,5 mm, vilket motsvarar minsta storleken i boken. Dock är det så, att mönstret är gjort för ett tunnare garn, så i Alpaca blev 150 m lagom för ett herrhuvud som nog är mer x-large än small. (Det tog ett tag innan jag fick rätt på masktätheten, så den färdiga mössan är fjärde eller femte omstickningen.) Jag stickade 18 cm ribbstickning innan jag började ta ihop för toppen. Jag är omåttligt förtjust i den här typen av ihoptagningar, jag gillar när ribborna liksom går samman. Totalt gick det åt ca 49 gram garn, vilket motsvarar ca 164 meter. Inte dumt att få ut en hel mössa av ett nystan!

tisdag 23 december 2014

Imorgon...

...är det julafton! Ikväll smygstartar vi med lite julmat och lite julgodis. Under morgondagens kväll kommer här att publiceras lite förinställda inlägg med julklappsstickningarna. En av mottagarna har för övrigt julklappsfuskat och öppnat sin hemstickade klapp i förväg, och enligt uppgift har den fallit i god jord. Det bådar ju gott för de övriga! :)

God jul på er alla!

lördag 13 december 2014

Lussekattens hälsning

På frågan om det doftar gott i Östra Dragontorpet är svaret ja!





Glad Lucia på er! Eller hur en nu säger... Vi har ingen tradition av att verkligen fira Lucia här hemma, men däremot är det alltid roligt att veta varför olika traditioner firas. Ingen kan ju berätta sådant bättre än folklivsforskaren Ebbe Schön, och är ni också intresserade av det rekommenderar jag det här femminutersavsnittet på Öppet Arkiv. Och om ni vill veta hur brandfarliga olika typer av Luciakronor är, så föreslår jag att ni tittar på det här Aktuelltinslaget från 1959. :)

I övrigt önskar Ickx i egenskap av lussekatt er en god och tonfiskrik Luciakväll. Anledningen till att hon är lite suddig i kanten är att hon spann så infernaliskt när bilden togs.

måndag 8 december 2014

Tiden går hiskeligt fort...

...och så svoschade vi in i december. Tiden går så fort att jag inte hinner tänka efter, och knappt sticka något heller. Provlappen till min KAL-kofta är klar, men sen har det inte blivit mer. Poetkoftan har nått upp till armhålorna, och jag har gjort phoney seams i sidorna och även maskat av under armarna. Sedan har det inte hänt så mycket mer. Vi slår mest in julklappar, proväter sillinläggningar, bakar lussekatter och så jobbar vi i vanligt ordning en hel massa. Och så är vi förkylda. Den här hösten har varit en enda lång förkylning, min går in på sjunde veckan och Olas på åttonde - och det kan jag lova er, det är utmattande. Nu längtar vi bara till julledigheten och det går knappt att tro att det bara är nio arbetsdagar kvar tills dess. :)

Nu ska jag läsa lite om hur bakstycket ska stickas på Poetkoftan ovanför armhålorna, och sedan får nog tiden svoscha på som den bäst vill.

fredag 28 november 2014

Modellval och en provlapp på tork

Stickameras koft-knit-a-long har dragit igång med lite tankeverksamhet. Jag gillar det här förstadiet väldigt mycket, och stickar mentalt de olika delarna för mitt inre och klurar på olika saker. Jag har funderat mycket på koftans modell, och var länge inne på någon form av sjalkrage, men har nu (efter flera dagar) bestämt mig för något helt annat.



Det kommer att bli en mycket enkel V-ringad kofta, med slätstickade/rätstickade resårer. (Resåren beskrivs på s. 207 i Bonniers stora bok om stickning, och har kanske ett annat namn som jag inte vet.) Ett par rader resår kommer även att gå igen längs med ryggraden. Knäppkanten kommer att stickas på i efterhand och inte samtidigt som jag stickar kroppen. Sannolikt kommer modellen att bli relativt rak, men sannolikt kommer jag att göra ett par minskningar i ryggen och ökningar för höfterna för en bättre passform, och även ett par förkortade varv vid bysten av samma anledning. Det här är en modell på kofta jag behöver och som jag tror blir användbar, även om den kommer att bli som ett utropstecken i mitt garn (Supersoft från Magasin Duett i färgen 'Brandy'). En provlapp har stickats och tvättats, och ligger nu på tork.



"Alla" som jag hört testa Supersoft säger att det blir en sådan förändring när en tvättar garnet och spinnoljan försvinner, och jag kan inte mer än att hålla med. Jag stickade med dubbelt garn på stickor 4,5 mm, och förstå såg det bara lite glest och trist ut men efter tvätt fluffade det upp sig blir fint och slätt. Sannolikt kommer det att se än bättre ut efter att det har torkat. Nu återstår det bara att låta provlappen torka i lugn och ro, för att sedan kunna räkna på masktätheten och börja med den mer konkreta planeringen av stickningen. Själva stickningen kommer inte att kunna påbörjas förrän min nya sticka har kommit. Jag stickade min provlapp på en Addi bamburundsticka, men insåg att jag inte hade en längre sticka än 40 cm i tjockleken 4,5 mm. Nu har jag beställt en av samma sort men som är 100 cm lång från Garnkorgen, och som nog är mer passande till koftstickning. Bambustickorna utgjorde en bra kombo med garnet, så jag tror att detta kan bli en mycket behaglig stickning.

Stick-å-meter 2014: November

November månad är ännu ej slut, men jag passar på att stick-å-meter-rapportera idag eftersom jag inte kommer att slutföra några fler projekt innan månaden är slut. För närvarande stickar jag bara på Poetkoftan och planerar min KAL-kofta, och de blir inte klara innan den 30/11. Jag berättar mer om dessa projekt i egna inlägg senare, för nu är det stickstatistik som gäller. Under november har jag slutfört fyra små projekt. Ett av dessa har jag visat, Evelinas Örkenmössa, och de övriga är julklappar som får lov att vara hemliga så länge. Det betyder att jag har stickat klart årets alla fem julklappsstickningar i väldigt god tid, vilket är ovanligt för att vara jag! Inga inslagna nystan i år!

Antal stickade gram: 286 gram.
Antal stickade meter: 539 meter.

torsdag 20 november 2014

Kofttankar utan skiss

Årets sista julklappsstickning är nu 50% klar, vilket jag känner mig ytterst nöjd med. I år kommer jag inte att behöva ge bort några nystan i paket för att sedan ta tillbaka dem och sticka upp dem. :)

Förutom att ha julklappsstickat den här veckan har jag hostat i massor (jag överträffas dock av Ola, som har hostat i exceptionella mängder), försovit mig, bara träffat mina höns när det är mörkt och de sovit på sina pinnar och som ljuspunkt hittat färdigpackade matlådor i frysen. Det senare gjorde mig mer än glad, särskilt som jag glömt bort att de fanns där. Dessutom har jag funderat på hur min kofta ska se ut som jag ska KAL-sticka. Jag är väldigt sugen på en kofta med sjalkrage och i en lätt utsvängd modell, kanske med någon sorts "snoddknäppning". Eftersom jag har en så stark färg på mitt garn, vill jag ha en enkel modell. Å andra sidan såg jag en väldigt snygg tröja idag med båtringning och en ståkrage, men det kanske blir lite knas i ett mjukt garn. Jag får ta och skissa lite på modeller under helgen och fundera.

måndag 17 november 2014

Koft-KAL-dags!

Och så fick jag syn på att Stickmera och Dödergök ska ha en sticka-kofta-uppifrån-och-ner-KAL... Givetvis anmälde jag mig, omedelbart, och jag är mycket nöjd med det beslutet just för att allt är bra med det; det är roligt att KAL-sticka, Dödergök är en fantastisk stickerska och jag är stort behov av koftor. KAL:en är aktiv under november, december och januari, och ska resultera i en kofta stickad uppifrån och ner, efter eget huvud. Det ska bli sjukt kul och kreativt! Första veckans KAL-uppgift har redan kommit; nämligen att göra en skiss och fundera över garnval. Garn har jag redan bestämt, eftersom jag har massor av brandyfärgat Supersoft från Magasin Duett i lager, och nu återstår att grunna på modell. Dessutom ska jag sticka klart min sista julklapp innan jag ens stickar en maska på en provlapp till koftan samt betingsticka lite på min Poetkofta (som har fått stå tillbaka lite för julklappsstickningarna på sista tiden). Hursom, det här kommer att bli galet bra!

söndag 9 november 2014

Örkenmössan

Förra söndagen beställde jag Eskimogarn från Yllotyll för att sticka en mössa till Evelina. Garnet kom med posten i veckan, men eftersom jag var i full gång med min tredje julklappsstickning fick själva mösstickningen vänta.



Färgställningen heter Örken (eller nr 81) och det är ju ett himla knasigt namn på en färgställning. Antagligen betyder det något som jag inte förstår. ;) Nåväl, idag blev Örkenmössan ett faktum! Här är den fångad på bild innan det sista dagsljuset försvann, därav de något bleka bilderna. I verkligheten är färgerna varma, som olika nyanser av nougat.





Sticknördfakta:
Örkenmössan gick grymt fort att sticka (jag tror att jag kvalar in på 2,5 timmar effektiv sticktid - jag började vid ca kl. 12 idag och var klar ca kl. 16 och då hade jag städat hönshusen och duschat därefter någon gång i mitten av tidsspannet), och jag har använt mig av ett mönster från Garnterapi som heter Grovstickad mössa med pös. Men stickar en på trästrumpstickor 9 mm går det undan! 105 gram och därmed också 105 meter Eskimo har gått åt. Det blev en mycket fluffig och skön mössa, jag kan absolut tänka mig att sticka en till mig själv också. Jag gjorde ett par ändringar i mönstret; jag stickade en rapport ("ås" + slätstickning) extra, och ökade några maskor extra för extra pösighet eftersom mitt garn var något tunnare än i originalet.



I veckan gick jag inom Pressbyrån på Malmö C och köpte en British Archeology till Ola, och turligt nog för mig hade de någon sorts drive där de delade ut utgångna tidningar till de som köpte en internationell tidsskrift. I lådan med tidningar att välja mellan fanns det lyckligtvis en sticktidning, ett nummer av Designer Knitting från tidigare i höstas. Inte dumt alls!

tisdag 4 november 2014

Om husmoderslitteratur

Ett av mina intressen är att läsa och samla på husmoderslitteratur. Både sådan som handlar om stickning och annat handarbete och sådan som handlar om husmodern som ett modernt yrke, där det gäller att utföra hushållsarbetet så effektivt och med så lite ansträngning som möjligt. Dessutom tillkommer husmoderslitteratur med recept, fläckborttagningstips, skönhetsvård, huskurer etc. Husmoderslitteraturen visar enligt mig en intressant vinkel av vår 1900-talshistoria, ofta av 1920-50-talet. Mina favoritböcker är från beredskapsåren, eftersom de beskriver livsförutsättningar och värderingar i en svår period. Dessutom har min mormor berättat många historier från sitt liv under just den här perioden, vilket givetvis också är extra intressant.



Att det dessutom är min mormor som har lärt mig att sticka (raggsockor på strumpstickor - inget fusk här inte!) gör inte saken sämre, och när jag väl kunde behärska grunderna fick jag ett stickhäfte av henne med basmodeller på sockor, vantar, mössor, fuskpolosar, barnkläder, jumprar, slipovers etc. som heter Bra i stickat från 1954, utgiven av Vi Husmödrar. Jag har haft mycket nytta av det för att förstå hur basmodeller är uppbyggda, och det är intressant att läsa om hur man tänkte kring kvalité på garn och hemstickade plagg. Det hemstickade plagget ses alltid som överlägset det köpta ur en kvalitetsaspekt, men även ur en kreativ slöjdartanke - det är roligt och tillfredställande att själv sticka sina kläder! Av mormor har jag även fått Vi syr, vi stickar, vi virkar som utgavs 1946 av föreningen Aktiv Hushållning. Även den är mycket intressant, och betonar verkligen vikten av att sy, sticka och virka praktiska och slitstarka plagg till hela familjen eftersom det i förlängningen är en ekonomisk investering. Fokus i båda dessa häften ligger på funktionella plagg i enkla modeller, och husmodern uppmanas att aldrig hemfalla till slöseri med varken pengar eller tid. Det betydde inte att husmodern alltid skulle köpa den billigaste garnkvalitén, utan hon skulle köpa ett garn av god kvalité som passade till det plagg hon skulle sticka. Dessutom skulle husmodern undvika att slösa med sin tid, och därför undvika onödiga dekorationer eller framställan av plagg som endast var flärdfulla. Det här är tankar som är gångbara än idag, när vi är alltfler som intresserar oss för hemslöjd, återbruk och att undvika överdriven konsumtion.

Det gjordes också många sk. husmodersfilmer som var gratis att se på bio, och en del av dessa har börjat läggas upp Öppet arkiv på SVT. Titta exempelvis på den här godbiten; Gno mindre, hinn mer - den kan även lära oss postmoderna människor en del om hushållsarbete. :)

söndag 2 november 2014

Lyx på ledighetens sista dag

Ikväll avrundar vi vår fyradagarsledighet med lite extra lyx; ostbricka för oss båda, men Formel 1-lopp på TV för Ola och sländspinning av gotlandsull för mig. Jag spinner gotlandsullen entrådig och navajotvinnar den sedan direkt tretrådig och får således tretrådigt garn direkt på sländan. Det är en väldigt rolig (och genialisk!) teknik, men tidskrävande eftersom jag måste stanna upp och vinda upp det entrådiga garnet på högerhanden och sedan dra det genom en ögla med hjälp av vänsterhanden innan tvinningen. Säkerligen hade det gått snabbare att spinna allt garn entrådig först, och sedan navajotvinna allt i ett svep sedan, men det är väldigt roligt att göra såhär och då får det väl ta sin tid tänker jag. Dessutom är det här ull som jag själv har kardat, vilket är extra roligt. Jag har bara 50 gram av gotlandsullen, men jag tänker att det nog borde räcka till ett par muddar så småningom. Mjuk och fin ull är det sannerligen!

Ikväll har jag lagt en liten beställning hos YlloTyll på lite Eskimogarn. Min kompis Evelina vill gärna ha en ny mössa, och det ska hon givetvis få. Hon har tidigare fått världens förmodligen varmaste mössa och en mer sober grå variant med flät- och spetsmönster, så jag har vanan inne att sticka mössor åt henne. :) Annars fortsätter jag med min trilskande julklappsstickning för närvarande. Nu trilskas den betydligt mindre, och jag hyser till och med en vag förhoppning om att det ska bli bra. Den ska få hänga med som pendlarstickning under kommande arbetsvecka, så förhoppningsvis är den klar till nästa helg om jag inte somnar alltför mycket på tåget.

lördag 1 november 2014

Poetkoftans framväxt

Mitt stora pågående projekt för närvarande är Poetkoftan från boken Älskade kofta av Birgitta Forslund. Jag har ju tidigare visat en liten blänkare på garnet jag använder, Kampes tvåtrådiga, men jag har inte visat någon bild på min kofta-to-be än. Detta måste ju givetvis korrigeras, så här kommer en bild och lite information om Poetkoftans tillblivelse.



Jag stickar min Poetkofta med stickor 3 mm, och jag gör en del ändringar i mönstret. I original är nederkanten en rätstickad kant över åtta varv, men jag har bytt detta mot 5 cm resårstickning. Därefter har jag stickat 5 cm slätstickning, så det första smockmönstret börjar efter 10 cm istället för mönstrets 7 cm. Jag stickar endast smock i svanken, eftersom jag inte vill ha en så betonad midja på min kofta. Storleksmässigt stickar jag den större storleken, men eftersom min masktäthet var helt olik originalets, så har jag bara tagit bystmåttet från mönstret för den större storleken och räknat om antalet maskor för att passa mitt garn och mina stickor. I original ska en även öka maskantalet från midjan och upp till armhålorna, något som jag inte gör, eftersom jag har tillräckligt många maskor för höft och bystmått som det är nu. Jag stickar heller inte en rätstickad knäppkant direkt på koftan, utan jag kommer att sticka på den i efterhand i resårstickning för att matcha nederkanten. Det här är de ändringar som jag minns just nu, lyckligtvis har jag fört noggranna anteckningar så att jag minns vad jag gjort längre fram. Åh, en sak till förresten, jag stickar fram- och bakstyckena i ett stycke upp till armhålorna, för jag är inte så sugen på att sy ihop dem. Jag tänker även testa Zimmermannska phoney seams i sidorna, så jag har markerat ut en maska som skall repas upp och sedan virkas upp längre fram.



Mossan på vår brunn är helt fantastisk såhär års! :)




Spinnfibern som jag visade i inlägget från igår är faktiskt inte det första som jag köpt från Gro/Moods of Colors, för häromveckan bloppisshoppade jag två nystan Tynn Alpakka från Du Store Alpakka från henne. Detta är ju visserligen inget garn som hon har färgat själv, men det är ändå värt att visa eftersom det är ett mycket trevligt alpackagarn som jag planerar att sticka en liten mössa av till mig själv av. Men, det får vänta lite, för nu stickar jag vidare på mina julklappsstickningar. Den trilskande julklappstickningen som jag nämnde igår trilskas lite mindre idag, när jag har startat om den för fjärde gången. Nu hoppas jag bara att den blir i rätt storlek...

Stick-å-meter 2014: Oktober

Under oktober har endast ett projekt avslutats, och det har inte färdigbloggats eftersom det är en julklapp och därmed hemligt tills vidare. Däremot kan jag avslöja månadens Stick-å-meter-siffror:

Antal stickade gram: 114 gram.
Antal stickade meter: 171 meter.

fredag 31 oktober 2014

Stora skogen

Den trilskande julklappsstickningen fortsätter att trilskas! Idag lade jag upp för tredje gången, nu på strumpstickor. Jag kan bara konstatera att jag stickar hårdare på strumpstickor än på rundsticka och att mitt planerade maskantal var bananas... Men skam den som ger sig, imorgon lägger jag upp för fjärde gången... :) Undrar hur många upprepningar garnet tål?



Idag landade ovanstående vackra fläta i min brevlåda. I onsdags kväll spontanbeställde jag den från Gro som har Moods of Colors och idag fick jag klämma på denna otroligt fint färgade merino/tussahsilk-fläta. Färgställningen kallas Big Forrest Moods, och är så fin att jag nästan blir lite tårögd.

torsdag 30 oktober 2014

Pumpaparad



För ett par veckor sedan var det pumpaodlingstävling på Venestads IP (aka Vildsvinsvallen), och jag har sedan dess tänkt visa en av bilderna jag tog på pumpaparaden. Min lilla 4,7 kilospumpa är i förgrunden, medan den grönstrimmiga vinnarpumpan på 18 kg kan anas längre bort. Den var riktigt stor vill jag lova, men väldigt liten i jämförelse med de jättepumpor på 3-400 kg som vann pumpaodlingstävlingarna som fanns på Öland varje höst när vi bodde där. Efter tävlingen karvade många ut ansikten i sina pumpor, men jag tog hem mig igen eftersom jag tänker att den fortfarande är god att äta när den inte är så stor. Hursom var hela pumpaodlingstävligen ett väldigt trevligt arrangemang från Byalaget, eftersom hela byn har fyllts av svällande pumpor sedan i våras. Det bästa med tävlingsdagen var ändå att jag blev inbjuden till en av mina grannar att prova att spinna på hennes spinnrockar vid tillfälle. Det ska jag absolut göra så småningom!

Under de senaste dagarna har jag stickat klart en liten julklappsstickning under mitt dagliga tågpendlande. För en stund sedan fäste jag trådarna på detta projekt och ett annat julklappsprojekt som är klart sedan länge. Därefter har jag påbörjat och repat upp det tredje julklappsprojektet två gånger. Först blev det för stort, och därefter lyckades jag snurra uppläggningen på rundstickan så jag fick en ofrivillig möbius. :) Inför tredje gången gillt ska jag byta den för långa och och krumbuktiga rundstickan mot mindre snurrbenägna strumpstickor så ska det nog bli finemang.

Idag och imorgon har jag lite extra ledigt i och med att eleverna har höstlov, och det behövs verkligen. Planen är att göra så lite som möjligt. Det låter ju så oändligt tråkigt när man säger sådant (eftersom "lyckade" människor av idag förväntas ha fantastiskt mycket på gång hela tiden och framförallt resa överallt konstant), men det är precis vad vi behöver här hemma för att få våra hjärnor att fungera som de ska igen. Dessutom; "så lite som möjligt" innefattar massor av stickning i lugn och ro och det är bra grejor, så jag är mer än nöjd med detta.

Avslutningsvis, en bild på mina två pumpor (både tävlingspumpan på 4,7 kg och dess kollega utom tävlan på 4, 1 kg).

onsdag 22 oktober 2014

Den perfekta röda

Jag följer Tant Kofta på Instagram, och för ett par veckor sedan presenterade hon ett nytt, namnlöst garn som hon skulle börja färga upp. Hon utlyste en liten tävling, där en fick komma med namnförslag på garnet i fråga. Jag föreslog namnet "Stuns" till detta finfina merinogarn, och det föll i så god jord att jag vann tävligen. Så, ett par dagar senare landande vinsten i min postlåda i form av en en stor och mullig härva Stuns i den perfekta röda färgen. Tack Lotta! Som alltid är det klurigt att återge rött i fotosammanhang, det här är den bild som färgmässigt blev mest lik den verkliga nyansen...



Garnet väger in på 310 m/100 gr, och det här är en generös härva om 150 gr. Det gör att mitt garn är hela 465 m långt, och borde (som Tant Kofta föreslår) räcka till en liten sjal. Jag har en sjalplan! Den kräver lite experimenterande och provstickande, men jag tror att det kommer att bli bra.

fredag 17 oktober 2014

Händer i helgen

Saker som hänt på sista tiden:

- Poetkoftan växer så sakterliga. Jag ser dock fram emot mycken sticktid i helgen, för jag är sticksugen men så galet trött i veckorna att det inte blir många varv alls.
- Jag har namngett ett garn till Tant Kofta och som tack för det fått en härva av samma garn. Det är helt otroligt vackert, och lyckas jag bara fotografera det i dagsljus ska ni få se det. Det ser jag fram emot att få göra i helgen.
- Jag är spinnsugen. Undrar om jag hinner göra det också i helgen?
- Jag har gjort hemgjord deodorant, som funkar helt perfekt! Nej, jag behöver inte göra mer sådan i helgen, den är väldigt dryg...
- Jag har spontanhandlat på garnbloppis via Instagram. Jag får nog vänta över helgen innan mitt lilla paket kommer...

Ibland känns det som man bara överlever veckorna för att försöka leva på helgen. Den här helgen innehåller lyckligtvis bara lite småpyssel och en pumpaodlingstävling och utöver det ska vi bara ta det lugnt och jag ska Poetkoftesticka.

Hur jag gjorde den hemgjorda deodoranten? Jo, jag smälte 1 msk ekologisk extra virgin kallpressad kokosolja i vattenbad, och rörde sedan i 1 msk bikarbonat och 1 msk majsstärkelse. Det hela hälldes på en liten burk som nu står i vårt badrumsskåp. Nytvättade och torkade armhålor smörjes med blandningen - funkar utmärkt! Dessutom luktar jag som en liten kokoskaka. :)

söndag 5 oktober 2014

Poetkoftan påbörjad

Jag har länge varit sugen att börja på en Poetkofta (från boken Älskade kofta av Birgitta Forslund) i det mycket röda tvåtrådiga Kampesgarn som jag fick i julklapp av Mimmi förra året. Idag slog jag till och stickade en provlapp, och nu har jag lagt upp och precis börjat sticka. Provlappen visade att jag fick räkna om maskantalet lite mot originalmönstret, och det blir nog inte det enda jag ändrar (eftersom jag gärna vill ha en resårkant och inte en rätstickad kant t ex). Såhär såg det ut jag la upp en bild på Instagram tidigare idag, sprallig över att precis ha stickat provlapp och klurat på maskantalet...



Kanske får jag sällskap i mitt Poetkoftestickade av Emma, som också vill sticka en sådan. :)

Stick-å-meter 2014: September

I september har det avslutats tre projekt, varav två har visats här än så länge (mössan Sleepless och Olas sobra sockor), men det har även stickats en julklapp som jag ännu inte lagt upp här (men som jag räknar in i september månads stick-å-meter). Septembers siffror ser ut som följer:

Antal stickade gram: 264 gram.
Antal stickade meter: 811 meter.

Olas sobra sockor

Olas sobra sockor, som bara är antracitgråa och som inte har några knäppa ränder, prickar, snöstjärnor eller annat, är klara sedan några dagar tillbaka. Jag räknar dessa som ett septemberprojekt, eftersom endast några varv på tån återstod i oktober. Mestadels är de här stickade på tåget, på väg till och från jobbet medan jag har lyssnat på ljudbok. Det känns bra att åtminstone ägna lite av all transporttid till något vettigt.



Sticknördfakta:
De sobra sockorna är stickade med Addis stålstrumpstickor 2,25 mm och antracitgrått Opalgarn. Båda delarna kommer från Garnkorgen. Till storlek 46 med 16 cm långa skaft gick det åt 94 gram garn, vilket motsvaras av 395 meter. Jag har alltså bara ett litet nätt restgarn på 6 gram kvar efter de här sockorna! Mönstret är enklast tänkbara (som jag också kan utantill), resårskaft (över 72 m), slät fot och förstärkt hällappshäl. Ola är nöjd med dem, och inväntar nu kallare väder.


Såhär såg sockorna ut när jag visade dem på Instagram, ihoprullade som en snäcka.

tisdag 30 september 2014

Sleepless i sländspunnet shetlandsgarn

Jag har ju inte bloggat helt frekvent under september månad, men däremot har jag stickat en hel del. Ett projekt som gick otroligt snabbt att sticka och som också var väldigt tillfredställande att göra var mössan Sleepless. Det är en söt liten mössa, men min blev extra speciell för mig, eftersom jag stickade den i mitt egenhändigt sländspunna garn i shetlandsull.





Sticknördfakta:
Mönstret till Sleepless är skapat av Mary Keenan och publicerades i Knitty's vinterutgåva 2011. Mössan finns i tre storlekar, och jag stickade storlek medium. Mönstret är välskrivet och är roligt och enkelt att sticka (tack vare diagrammet, jag följde det och inte de skrivna instruktionerna), jag är särskilt förtjust i de knubbiga flätorna som löper längs mössan och de smart inlagda minskningarna för kullen. Jag använde som sagt mitt egenhändigt sländspunna och tvåtrådigt tvinnade shetlandsullgarn (125 m/50 gram) och stickade med trästrumpstickor 4 mm. Ullen, som kommer från Wheeldale Woolcrafts, har jag fått från Ulricha. Totalt gick det åt 46 gram, vilket motsvarar 115 meter. Jag är jätteglad över min lilla mössa, som kommer att bli en perfekt höstmössa!




Mycket trött Linda modellar mössa...


Det är förresten otroligt häftigt när man efterbehandlar ett hemspunnet garn genom att tvätta upp det. Plötsligt blir garnet liksom garn, det fluffar upp sig och blir fylligt och "på riktigt". Det är nästan magiskt! Apropå hemspunnet garn, så har jag även stickat upp juniullen från Manduzanas Fiberklubb. Det har blivit en liten julklapp, så jag tror att jag väntar med att redovisa projektet här tills efter julafton, men jag kommer att räkna in antalet stickade meter och gram i septembers Stick-å-meter-kalkyl. Jag kommer att vänta med månadens Stick-å-meter-inlägg någon dag till, eftersom jag är i slutförarfasen av Olas sobra sockor och tänker räkna in dem också i september månads siffror även om jag kommer att avsluta dem någon av de första dagarna i oktober. Men, som jag har skrivit innan, min Stick-å-meter, mina regler! ;)

söndag 21 september 2014

Sommarfrukt

Hej, stackars negligerade blogg! Hur mår du, bloggen? Bra att du mår fint, och jotack, jag mår också rätt så bra. Nu har september stannat av och slutat snurra fram i höghastighetswienervals, vilket är väldigt trevligt. September är ju i mitt tycke den första höstmånaden och ingen sommarmånad, men jag tycker ändå det är dags att presentera sommarfrukt i två varianter.



Den första sommarfrukten är frukt som har vuxit och mognat under sommaren, nämligen äpplen. Vi har tre äppelträd, alla tre ganska nyplanterade med trädmått mätt (eller, de har stått på sina platser ett par år), men vi har aldrig fått någon frukt. I år har ett av pelaräppelträden, av sorten 'Polka', satt otroligt fina frukter. Sju stora och fina äpplen blev det, som nu är uppätna i form av två äppelpajer. Vi har även ett annat pelaräppelträd, 'Bolero', som också har satt frukter i år. De har blivit mindre och lite knöliga (men verkar inte angripna av något, så jag antar att de är knöliga till sin natur), och några har hönsen ätit, men jag har tagit in de sista (och största) för egen konsumtion. Vårt tredje äppelträd, ett Gravensteiner, har inte satt några äpplen alls i år heller, tyvärr.



Den andra sommarfrukten är ett jättefint topsband i merino och silke från Limmo-design vars färgställning heter just "Sommarfrukt". Jag beställde det som en liten present till mig själv i början av september, och sedan det kom har det legat här i min korg och sett tjusigt ut. Jag funderar på att dela upp det här bandet i delar med en färg i varje, och sedan spinna varje färg för sig och tvinna dem tretrådiga. Kanske kan de sedan användas tillsammans i något flerfärgat projekt. Vi får se...

Något som varken ser ut som frukt eller är frukt är Olas sobra sockor. De är numera en hel och en halv socka, och endast foten återstår på den andra. Förhoppningsvis hinner jag pendelsticka foten under veckan som kommer. Under valvakan förra söndagen påbörjade jag ett litet snabbstickat projekt, nämligen mössan Sleepless. Jag avslutade den under måndagen eller tisdagen, så nu har jag en ny höstmössa. Det som är extra kul med den här mössan är att den är stickad i shetlandsgarnet jag spann i våras. Det är en riktigt cool känsla att sticka ett användbart plagg av garn man själv har spunnit, måste jag säga. Ett färdigbloggningsinlägg kommer så snart som mössan är tvättad och sträckt, just nu ligger den i kö för tvättning.

måndag 8 september 2014

Stick-å-meter 2014: Augusti

Jag har ju glömt att stick-å-meter-blogga augusti månad! September har än så länge bara sagt svosch, så mitt försvar är väl att jag inte riktigt har förstått att augusti har slutat. Nåväl, här kommer augustisiffrorna (som är samma som för Conwysockorna, eftersom de var det enda som färdigställdes i augusti):

Antal stickade gram: 84 gram.
Antal stickade meter: 353 meter.

Jag återkommer med nya inlägg så snart som september har slutat rusa fram i 180 km/h, och kanske lugnat sig så pass att jag hinner tänka en hel tanke sammanhängande.

måndag 1 september 2014

Höstens första dag



Jag måste ju visa sista ullsändningen i Manduzanas Fiberklubb! 70% merino och 30% bambu i en jättefin gul färg - som riktigt gula asplöv. Jag ser fram emot att spinna denna, men just nu drabbas jag nästan av spinnstress eftersom jag har så mycket att spinna hemma och så lite tid... Kan jag inte få bli hemmafru, så att jag kanske hinner med någonting här i livet?! ;) Amanda drar igång en ny omgång med fiberklubb nu under hösten, men jag kommer inte att vara med i den av den enkla anledningen att jag har för mycket fibrer att spinna för tillfället. Men om du också är en spinnande person tycker jag att du ska gå med, jag är mycket nöjd med sommarens klubb.



Tågstickandet av Olas sobra sockor höll på att sluta i gråt och tandagnisslan idag. Jag tappade en av mina 2,25 stickor som rullade iväg ur mitt synfält, men lyckligtvis hjälpte en snäll kvinna mig att leta och till sist hittade hon den under ett säte. Det är tur det finns snälla medmänniskor! Givetvis var hon också en handarbetare, men hennes gift var att sy lapptäcken. Det krävs väl en likasinnad för att kunna förstå paniken av ett borttappat verktyg, antar jag.

Ikväll är det hemspunnenulltvättarkväll här hemma. Just nu ligger en härva tvåtrådigt shetlandsullgarn i badet (jag spann klart det i början av april, men har glömt bort att efterbehandla det) och sedan är det junigarnets tur. Dessutom ska vi äta den första äppelpajen för säsongen ikväll, vilket ska bli gott såhär på höstens första dag.

lördag 30 augusti 2014

Planerar nästa projekt

Veckans pendelstickning summeras i ett sockskaft och en halv häl. Det är Olas sk. sobra sockor som är på gång, och jag har pendelstickat fyra dagar av fem i veckan. Nu i helgen fuskar jag och stickar lite på dem ändå, även fast jag inte åker tåg. :) Under tiden planerar jag mitt nästa projekt... Jag har ett par idéer på julklappsstickningar, men de kräver ytterligare lite eftertanke och framförallt lite mönsterkoll innan de kan omsättas i praktiken, men jag är jättesugen på att börja på en kofta till mig själv. Jag har fem härvor tvåtrådig ull från Kampes, som jag fick i julklapp av Mimmi förra året, och de ligger bra till för att omvandlas till en kofta. Jag har funderat både på en Emelie och på en Poetkofta (från boken Älskade kofta), men jag tror att jag är mest sugen på en Poetkofta, men i något modifierad variant. Jag får klura på det där... :)

tisdag 26 augusti 2014

Framtida chiliflakes

Vi köpte en liten chiliplanta i våras, och den har verkligen satt mycket frukter. Ett helt litet gäng chilisar hänger nu på tork, eller kanske hänger de bara och chillar... ;)

söndag 24 augusti 2014

Nu är de två!

Så, från och med i eftermiddags är mina Conwy-sockor ett helt par! Det är mitt sista par i Dödergöks sockutmaning, och jag kvalar in på totalt tre par sockor. Utmaningen för mig låg i att sticka fem par, och då skulle man ju kunna kalla mitt resultat ett misslyckande men jag är toknöjd med mina tre nya par. (Förutom Conwy-sockorna, så ingår Posthornssnäckeskorna och Midsommarsockorna i sockutmaningen.) Jag kommer fortsätta att sticka sockor även fast sockutmaningen är slut, för ikväll ska jag påbörja ett par sockor till Ola i det antracitgråa Opal-garnet jag köpte i somras. Han önskar sig enklast möjliga sockor, med resårskaft och slätstickad fot, så det ska han få. Det kommer att bli ett par väldigt sobra sockor att pendelsticka på under kommande arbetsvecka. Men innan dess får jag lov att presentera Conwy-sockorna närmare!





Sticknördfakta:
Conwy Socks är designade av Nancy Bush och finns i boken Knitting on the Road. Det är en utmärkt liten sockbok, fylld av fin mönster och Bush's klokskaper. Hon är en av mina favoritdesigners, och hennes mönster har ofta fina detaljer och bra lösningar, och böckerna innehåller alltid bra kapitel om teknik och historia. Jag har stickat mitt par i Schoppelwolles Admiral med stålstrumpstickor 2,25 mm. Sockorna väger 84 gram, vilket motsvarar ca 353 meter garn. Färgen är mycket fin och helt omöjlig att fånga på bild, fylligt cyklamenrosa med en dragning åt blått. Jag gillar verkligen den här typen av enkla mönster som ger ett fin effekt, som med de små twistade maskorna i de här sockorna, och minskningarna för vaden är också snygga. Garnet är också en höjdare i sig, det fyller upp bra och känns rejält. Toppensockor, med andra ord!

På sista tiden har jag spunnit från och till. Jag är ju med i Manduzanas Fiberklubb, och jag har pysslat med första sändningen ull (den sk. juniullen) hela sommaren, så man kan ju inte kalla mig för en snabb spinnerska. ;) Det tar ju som bekant lite tid att spinna på slända, men jag har ju inte spunnit oavbrutet utan gjort en hel del annat under tiden också. Juniullen, som har färgtema "Vårkänslor" är nu färdigspunnen och även tvinnad. Största delen av de 100 grammen lyxull (62,5% polwarth, 25% tussahsilk och 12,5% babycamel) har omvandlats från handmålat topsband till ca 250 meter tvåtrådigt garn. Jag delade bandet i fyra delar och spann dem entrådigt och nystade sedan av dem från sländan till toarullar efterhand. Till sist tvinnade jag ihop dem till tvåtrådigt garn. En liten bit som blev över testade jag att navajotvinna tretrådigt, en mycket rolig och smart teknik! Totalt blev det ca 3 meter tretrådigt garn. Det här har varit en så positiv spinnupplevelse, både fibrerna och garnet är otroligt mjukt och var fibrerna var mycket lättspunna.



Så fort jag var klar med juniullen började jag genast spinna min egenhändigt kardade Gotlandsull som jag fick av Ola i födelsedagspresent. Jag spinner en bit, och navajotvinnar den sedan direkt tretrådig. Det här är en teknik som kräver mycket övning, men det är så roligt och det tretrådiga garnet känns mer robust än det tvåtrådiga gör. Gotlandsullen är mjuk och fin, och kommer att passa bra till ett par muddar eller halvvantar. Jag har en spirande plan för vad jag ska sticka av juniullen också, men eftersom det sannolikt kommer att bli en julklapp håller jag det lite hemligt så länge. :)