Anna, min blivande holkärmsjumper

Host, host - akta så att ni inte blir smittade... Jag är riktigt förkyld och är till och med hemma från jobbet idag. Det är typiskt att man blir dålig när man ska göra något annorlunda. Jag var som bekant med några kollegor och två klasser i Stockholm onsdag-torsdag, och jag började bli dålig redan på onsdagskvällen. Lyckligtvis av torsdagens studiebesöksprogram lite lugnare än onsdagens och framemot eftermiddagen tog jag tåget norrut till Mimmi. Vi hade det jättemysigt, även fast jag snorade upp alla hennes pappersnäsdukar och varken kände lukt eller smak av maten hon lagat. :) Jag passade även på att överlämna en liten present till Mimmi: ett par Chevalier Mittens.



Alldeles korrekt, det var dessa som var det hemliga vita som ni kunde se på bild för någon vecka sedan. (Ulricha gissade rätt redan då på frågan av det var för något! Det är i och för sig inte så konstigt eftersom det var från hennes blogg jag fått mönstertipset.) :) Vantarna är stickade med Schachenmayrs Alpacka Fashion (en lite tjockare alpacka - mjukt och bulligt!) och strumpstickor 3,5 mm (och en 2,5 mm strumpsticka att "fläta" med). Eftersom garnet är så tjockt tog jag bara en tråd, Sandnesgarnet som används i originalvantarna är betydligt tunnare. Mimmi verkar nöjd över sina nya vantar och jag tyckte de var roliga att sticka, så alla är glada. :)

Hos Mimmi passade jag även på att provsticka lite. Provstickningen blev till sist ett par sådana här... Stickfrossa-Annas muddar!



Att det just blev de är väl mer en slump, jag har sett dem på hennes blogg och tyckt de var söta, men min riktiga avsikt var att jag ville provsticka garnet, Garnstudios Karisma. Jag hade mindre än ett nystan i mina gömmor (rester från min Harry Potterstickning förra året), men nu funderade jag på att köpa mer för att kunna sticka en jumper. Man vill ju inte ha en sticksig jumper, och vad kan då vara bättre för att pröva om ett garn är sticksigt eller ej än att sticka ett par muddar som man har på de känsliga handlederna?! (Ibland blir jag förvånad över min egen smarthet...) ;) Hur som helst, muddarna blev fina och inte alls sticksiga. Jag stickade dem med stickor 3 mm och de blev lagom stora. Garnet räckte precis, och då menar jag verkligen precis på millimetern. Den andra mudden är en smula fult ihopsydd, men det beror på garnbrist (och förmodligen är det bara jag som ser "knölet" också).

Eftersom muddarna klarade testet, sponsrade Mimmi en tripp in på Garnet i Gävle, så det blev sju fina nystan mörkgrå Karisma. De ska nu bli en holkärmsjumpern Anna från boken "Stickat och virkat - Vintage på svenska" av Birgitta Forslund och Åsa Dahlgren. Jag har faktiskt börjat sticka lite på den redan idag när jag är hemma och tycker synd om mig själv, och oj, vad trevligt det är! :)


Mycket garn är extra trevligt garn! :)

Jag köpte även lite sockgarn från Järbogarn på Hanna Engs Eftr. i Sandviken. Jag gillar deras tjocka sockgarn Raggi, det är prisvärt och håller bra, även om färgerna är lite halvhysteriska ibland. Den här gången hittade vi fina färger; det skogsgröna och det lila ska bli extra långa raggsockor att ha i gummistövlarna under skogspromenader för Mimmi och det melerade fick hänga med av bara farten. Troligtvis stickar jag ett par sockor till mig själv i det, jag tycker att färgerna är fina. Nu fanns det inte bara tjockt och tunt Raggi (det senare kallar de för Mini-Raggi), utan nu har de även en mellantjocklek som de kallar Mellan-Raggi (fyndigt?!). Jag gillade tjockleken men inte riktigt färgställningarna, men det kanske kommer fler med tiden.

Nu är det dags för en halstablett och en pappersnäsduk, och sen ska jag fortsätta på min holkärmsjumper Anna. :)