söndag 5 augusti 2007

Dallassallad

Ett palindrom är alltid skoj...

För ett tag sedan köpte vi första säsongen av Dallas på dvd. Jag såg visserligen delar av det när det gick på 1980-talet, men jag minns inte så mycket av det annat än att Ms Ellie var godmodig och JR var elak. (Och jag var förmodligen för liten för att förstå alla intriger också.) Nu har vi sett ett antal avsnitt och ja, Ms Ellie är godmodig och JR är elak, jävligt elak. Jag förstår att serien var något speciellt när den kom, det är ialla fall väldigt lätt att börja hata JR... :) Jag tycker att den här första säsongen är riktigt charmig! I avsnittet vi såg till kvällsfikat var kvinnan som spelade kapten Janeway i Star Trek Voyager med som countrysångerska. Hon var precis lika amerikanskt käck och lätt vindögd i Dallas som i Voyager, dock hade hon inte riktigt utvecklat sin whiskeyröst riktigt än i slutet av 1970-talet. (Jo, i hemlighet är jag rätt förtjust i Star Trek också, men sånt ska man väl vara försiktig med att säga för om man inte har tillräckligt pointy ears kan man förmodligen få spö av de riktiga fansen som VET... Men så är det väl alltid med fans i allmänhet, de som är dödsfantaster kastar alltid skit på de som bara är lite förtjusta för att de inte begriper allt. Se bara på de kristna!!!)

Idag har det stickats på Olas orm-socka.





Jepp, så här ser mina händer ut när de stickar. Nu är jag klar med ihoptagningarna efter hälen, så nu återstår "bara" att sticka rakt fram tills det är dags att ta ihop för tån. Jag skriver "bara", eftersom älsklingens fötter är lååånga och smala... Jag får lov att sticka 26 cm rakt fram innan det är dags för tån! Men, ju längre sockar, desto fler fina ränder blir det och desto mer ormlika blir de, så de tillfredställer ialla fall min sticknerv om inte annat.

2 kommentarer:

ola sa...

Bor edra gråvita fat i vår garderob?

den är inte dum den heller...

Linda sa...

Mwoohahaha! Den var ju hur kul som helst!!!