Förra årets julklappssockor

Mimmis julklappssockor för 2015 stickades mestadels på andra sidan nyår, så därför räknar jag det här projektet till 2016 års första färdigstickning. En enda liten bild fick jag på dem innan vi for söderöver igen, så den kommer här tillsammans med kort sticknördfakta.

Sticknördfakta:
Julklappssockorna är helt släta sockor med den häl jag gillar bäst; hälflapp med lyfta maskor. Resåren är stickad över 64 maskor och resten av sockan över 60 på strumpstickor 2,5 mm. Jag använde garn från mitt garnlager; två nystan Bamboo Strömpegarn (60% ull, 25% bambu, 15% polyamid) från Hjertegarn. Garnet är inköpt på Hanna Engs i Sandviken för väldigt länge sedan, och var faktiskt det näst sista hela orörda hektot med tunt sockgarn jag har hemma. Nu har jag bara ett hekto kvar, och givetvis en kopiös mängd restgarn att sticka roliga saker av. 81 gram garn (ca 341 m) gick det åt till sockorna i storlek 40 med 25 cm långt skaft.

Be Simple Variations

Den andra färdigstickningen som jag vill visa (och som är den sista som hör till 2015) är en sjal som har varit klar (men inte blockad) i flera månader. Jag började sticka sjalen i somras när vi var i Falköping och kikade på liljestenar, men eftersom själva blockningsproceduren är lite knepig här hemma med två nyfikna katter i kombination med avsaknad av innerdörrar, så fick det vänta tills vi var i Sandviken över nyår och jag kunde nyttja Mimmis kattfria golv.

Sticknördfakta:
Sjalen heter Be Simple Variations (konstruerat av Carolyn Glauz-Todrank), och finns som gratismönster på Ravelry. Det är en mycket enkel rätstickad sjal med hålrader och ökningar, där mönstret snarare visar än döljer garnets färger. Därför passade det nystan tranbärsfärgade Zauberball jag haft i mitt garnlager väldigt länge bra. Jag köpte det här garnet på Helylle inne i Kristanstad för flera år sedan, på den tiden som affären fanns och låg vid Södertorg. (Nu är den tyvärr nedlagd sedan något år tillbaka, vilket känns tråkigt.) Jag minns inte vilken sticka jag har använt, men sannolikt en Addi Lace rundsticka mellan 3,75-4,5 mm. Jag stickade helt enkelt tills garnet tog slut (och det gjorde det på picotavmaskningsvarvet), och då fick jag använda ett annat sockgarn i nästan exakt samma färg att avmaska klart med). Totalt använde jag 106 gram garn, vilket motsvaras av ca 446 m. Jag är mycket nöjd med min sjal, det här är en riktigt avlång tingest som kan snurras flera varv runt halsen.

Det här sjalen kommer att vara det sista projekt som jag räknar som ett färdigprojekt för 2015. Jag har fortfarande ett par färdigstickningar att presentera, men de kommer att få lov att gå på 2016 års färdigstickningskonto.

Hong Kong Pearl

God fortsättning på det nya året, 2016! Vi får se om jag har ork och inspiration att skriva någon slags årskrönika, men det får bli ett senare projekt oavsett. Såhär fem dagar in på det nya året tänkte jag att jag skulle presentera lite färdigstickningar, och den första ut är Hong Kong Pearl som jag stickade till Mimmi i födelsedagspresent. Mimmi fyller år sista juli, och som en av hennes presenter 2015 lovade jag henne just en sådan sjal stickad i hemspunnet garn. (Om jag skriver en årskrönika för 2015, så kommer jag att skriva om min nya stora förtjusning - min spinnrock! Nu när jag tänker mer på den där årskrönikan, så blir jag allt mer sugen på att skriva den, men jag lovar ingenting.) I mitt lilla fiberlager (som just är litet) hade jag 2 hekto merinosilk (ekologisk om jag inte minns fel) färgad av Gro som har Moods of Colors, och det spann jag till ett tretrådigt garn till Hong Kong Pearl. Kanske borde jag ha valt att ha ett entrådigt garn eftersom det var en sjal jag skulle sticka, men jag ville verkligen träna på att spinna tunntunt och sedan navajotvinna det för att behålla färgerna så mycket som möjligt. Sjalen blev mjuk och fick fall ändå, trots att garnet var tjockare än vad som avsågs i mönstret.

Sticknördfakta:
Hong Kong Pearl är designad av grymma Evelina Roos som har gjort mängder av fina mönster. Det är ett verkligt snabbstickat och roligt mönster, och jag gillade särskilt att få göra de dubbla omslagen som sedan blir så fina "pärlor" i mönstret. 75 gram hemspunnet garn gick åt på Addi Lacerundsticka 4 mm, tyvärr har jag tappat bort lappen med hur många meter det motsvarar. Det blev en mjuk och skön sjal (eller cowl) också i den här ullblandningen, och själv är jag nöjd med hur färgerna blev.

Jag har ca 125 gram merinosilk kvar, och det har min kompis Annas dotter Nora tingat. Jag har lovat att spinna upp det sista hektot och därefter sticka något fint till henne, eftersom fibrerna är i hennes favoritfärger.

2015 års sista färdigstickningar

2015 års sista färdigstickningar får lov att bli Olas mobilstrumpa (som jag fick snabbsticka när han köpte sig en ny mobil häromdagen) och ett par torgvantar till Hans, Mimmis särbo. Torgvantarna utgjorde (tillsammans med en kasse hembryggd öl) vår julklapp till Hans, som han dock inte fick förrän idag. Men, den som väntar på något gott, osv. I förra inlägget skrev jag ju kaxigt om att jag skulle blocka och färdigblogga två sjalar också, men det har jag inte hunnit med det här året, så jag skjuter upp det till nästa. ;) Här kommer lite bilder på och sticknördfakta om strumpan och vantarna.

Sticknördfakta:
Den lilla mobilstrumpan väger 20 gram (84 m garn) och är stickad i en liten rest av Drops Delight i för mig okänt färgnummer på strumpstickor 2,5 mm. Strumpan är dubbel, men stickad i ett stycke. Först har jag stickat ett slätstickat rör, och efter några minskningar har jag stickat ett vändvarv med aviga maskor. Därefter har jag övergått till resårstickning (2 rm, 2 am) efter några varv inledande slätstickning. I botten är strumpan ihopsydd, först varje lager för sig och sedan de två lagren tillsammans. Jag har gjort den här typen av mobilstrumpa förut, och den funkar perfekt för att skydda mobilen mot stötar och andra ofog. En sådan här mobilstrumpa tar exakt 4 avsnitt av Dr. Who att sticka, enligt egen empirisk studie. ;)

Sticknördfakta:
Torgvantarna är stickad enligt mitt eget basmönster för herrtorgvantar. 77 gram (115,5 m) Raggi i grått och svart har gått åt på strumpstickor 3,5 mm. Ola fick modella vantarna när vi tankade i Värnamo igår vid lunchtid, så ni får vår Citroën på köpet som bakgrund. Hans blev glad för sina vantar, och tänker sig att de är bra att ha när han pysslar i trädgården till våren när han vill vara varm om händerna men ändå vill kunna använda fingertopparna.

Såhär på årets sista timmar stickar jag vidare på Mimmis julklappssockor. Jag är inne på sista sockan nu, och har goda förhoppningar om att den ska vara klar inom kort. Nu återstår bara att önskar er alla ett GOTT NYTT ÅR! Vi hörs 2016!

God fortsättning!

Phu, nu är vi väldigt mätta efter att ha ätit ärtsoppa till sen middag, som ett litet avbrott mot all julmat. Hoppas att ni har haft en fin jul, vår har varit härlig såhär långt! Det har ätits lussebullar, delats ut klappar, julslappats och våndats över att julklappsstickningarna inte hann bli klara i tid. Jag har ju som tradition att alltid sticka ett par sockor till min mamma Mimmi i julklapp, och i år lyckades jag bara åstadkomma ett skaft med häl innan jul, så hon fick ett inslaget nystan istället. :) Lyckligtvis är hon härdad när det gäller inslagna nystan (det är inte första gången om man säger så), så hon tog det med jämnmod. Nu är första sockan färdigstickad, och den andra bör väl nå färdigstatus inom ett par dagar. Julens andra klappstickning ska jag påbörja så fort detta blogginlägget är färdigt, men den behöver inte levereras förrän strax innan nyår, så det är lugnt. Så, jag hoppas att jag kommer att hinna med ett par ytterligare blogginlägg innan det bli nyår, jag har ett par färdigstickningar att visa nämligen (den ena har varit klar i över en månad, den andra i ett halvår). Eftersom båda färdigstickningarna är sjalar, så behöver de spännas ut först och det är en syssla som passar bra att ägna sig åt när en är julledig.

Projekt Hösthumla i bilder

Projekt Hösthumla var ett stickprojekt som jag haft under hösten (men som inte har varit så synligt här) där jag stickat babykläder till en kompisbebis som var beräknad till slutet av oktober/början av november. Bebisar tenderar ju att inte hålla den beräknade tiden, och det gjorde heller inte Glenn-Osbourne när han föddes. (Naturligtvis heter inte det stackars barnet Glenn-Osbourne på riktigt, det är bara mitt och Olas skämtnamn på den lille eftersom han och hans föräldrar bor i Göteborg.) Den 15/11 såg Glenn-Osbourne dagens ljus, och därefter fick jag lov att ta mig samman och tvätta, vädra och packa ihop projekt Hösthumla, som hade varit färdigstickat ett tag. I början av förra veckan landade småkläderna hos mottagaren; vad Glenn-Osbourne själv tyckte om dem är oklart, men hans ömma moder blev väldigt glad. Innan projekt Hösthumla lades på postlådan, passade jag på att fotografera småkläderna (eller snarare; jag rusade ut med dem och mobiltelefonen och tog några snabba bilder när solen för ovanlighetens skull kom fram några minuter).

Hela projekt Hösthumla är stickade i olika restgarner jag har haft hemma, och det enda som jag har köpt till är en liten arsenal av nya barnknappar. Nu har jag visserligen bara använt mig av två knappar till plaggen i projektet, men jag räknar med att sticka mer till Glenn-Osbourne under den närmsta tiden. Baby- och barnkläder är ju så galet kul att sticka, och blir så söta! Nedan följer en kort presentation med sticknördfakta av var och ett av plaggen.

Projektets första plagg var ett par små ullbyxor, stickade med dubbelt Opalgarn och Drops Fabel och strumpstickor 4 mm. Mönstret är ett DropsBaby-mönster, som heter 20-7, och resultatet blir ett par mysigt fluffiga ullbyxor som jag tänker mig är perfekt när man ligger still i en vagn. Jag har stickat minsta storleken (1-3 månader), och de blev verkligen gulliga. Totalt gick det åt 107 gram (motsvarande ca 450 meter) garn till ullbyxorna.

Eftersom jag hade brunt Fabel kvar när jag stickat klart ullbyxorna, stickade jag ett par matchande små spiralsockor till byxorna. Mönstret på spiralsockorna kommer ur Anita Gunnars bok "Vantar, sockor, mössor & sjalar". Jag stickade med strumpstickor 2,5 mm, och garnåtgången på sockor är 22 gram, vilket motsvaras av 93 meter. Ja, jag har fortfarande brunt Fabel kvar efter ullbyxor och spiralsockor, jag hade massor av sådana rester. :)

Inget babyset är komplett utan en liten tröja, så jag stickade minsta storleken (ca 1-3 månader) av en babytröja med knäppning på axeln som jag köpte mönstret till från YlloTyll för flera år sedan. Det är ett jättebra basmönster som kan stickas antigen i tunt bomullsgarn eller som här i tunt sockgarn. Jag hade lite extra mjukt handfärgat sockgarn som Sanna färgat (som hade numera nedlagda webbutiken Sannsticks), och det blev en härlig liten tröja i pigg färg. Tröjan är stickad på rundsticka 3 mm, och det har gått åt 61 gram (257 meter) garn. Förutom de söta tusenfotsknapparna (inköpta på sybehörsaffären inne i Kristianstad) sitter det även en liten tryckknapp i halslinningen som kommer från min farmors syskrin.

Vantar är bra att ha även om man är liten, men det vill till att de är tumlösa. Jag stickade ett par små vantar i vit Raggi efter ett mönster jag skrev ner bland mina stickmönster för flera år sedan och som jag inte vet ursprunget till. På strumpstickor 4 mm gick det åt 27 gram (41 meter) garn, inklusive det lovikkainspirerade broderiet. Finns det ingen rak mudd att brodera på får man brodera direkt på handen!

Två små mössor har stickats i Hösthumlaprojektet, och den första är en klassisk hjälmmössa (eller segerhuva). Jag har följt Gros superenkla mönster till Djevellue, men räknat om antalet varv på mössan lite eftersom jag stickade med strumpstickor 2,5 mm istället för 3 mm. Till hjälmmössan gick det åt 20 gram (motsvarande 84 meter) restgarn av Regia Silk, så den är otroligt mjuk.

Mönstret till den andra mössan (och sista Hösthumleprojektet) heter 'Foolproof Baby Hat' och finns i boken "The Knitter's Book of Yarn" av Clara Parkes. Jag blev väldigt förtjust i mönstret, som är ett enkelt resårmönster med en liten twist som gör det extra snyggt och som jag helt klart skulle kunna tänka mig att sticka en mössa till mig själv i. Mössan blev väldigt stretchig på strumpstickor 4 mm, och tokmjuk i Drops Merino Extra Fine. Den fungerar med eller utan uppvikt kant, även om en uppvikt kant torde vara mest praktisk på en liten baby. 28 gram garn (59 meter) gick åt till den lilla snabbstickade mössan.

Totalt har det gått åt 265 gram motsvarande 984 meter restgarn till projekt Hösthumla! Det har varit ett roligt och varierande stickprojekt, där jag både fått sticka favoritbabyplagg och testat ett nytt mönster. Jag ska gräva vidare bland mina restgarner och sticka lite fler småplagg till Glenn-Osbourne i lite större storlekar som kan fungera under vinterns gång, för som sagt; babyplagg är bland det roligaste och sötaste att sticka och dessutom ska de små skämmas bort. :)

Från pyttigt till stort

Projekt Hösthumla är färdigstickat, och innehåller nu byxor, tröja, vantar, två mössor och sockor till en liten bebis som förhoppningsvis föds snart. Allt är väldigt pyttigt och väldigt sött! Just nu ligger de i kö för att tvättas, men när de har torkat är det dags för färdigbloggning och bilder av projektet.

Från att ha stickat i nyfödingsstorlek kastar jag mig nu in i vuxenstickningens värld. I somras påbörjade jag en islandströja till Ola, och jag har stickat klart båda ärmarna. Igår lade jag upp till själva kroppen. Jag har ett par centimeter kvar på resåren innan det stora sjoket slätstickning tar vid och jag längtar redan till oket. Jag stickar i dubbel Plötulopi som jag köpt från Islina, och stickor 4,5 mm (till resåren) och 5,5 mm (till slätstickningen).