torsdag 20 februari 2014

Äntligen, en civiliserad medpendlare!

Jag pendelstickar ju ibland när jag åker tåg, men långt ifrån alltid, mest för att det är så förbålt trångt ombord och medresenärerna gillar inte att bli stuckna med strumpstickor. De senaste dagarna har dock tagit mig i kragen och pendelstickat på min hemliga evighetsstickning, mest för att den ska bli klar någon gång. (Jag vill sticka tröja nu, men först måste detta blir klart.) Och idag hände det som aldrig händer - jag fick positiva kommentarer om mitt stickade! (Normalt sett blänger folk bara... Barbarer!) Idag träffade jag en trevlig, lite äldre kvinna som både beundrade och klappade på min stickning och som hade snälla saker att säga om pendelstickningar och intressanta saker att säga om stickning i allmänhet. Hurra för civiliserade människor! ;)

6 kommentarer:

KatarinaZA sa...

Instämmer. Hurra!
Jag kommer att börja åka buss till jobbet de veckor jag inte har barnen och jag funderar allvarligt på att ta med mig en stickning. Jag undrar bara om jag kan få tillräckligt bra ljus. Modet att sitta med pannlampa i bussen finns nog inte...
Jag kämpar vidare med min Haruni-sjal. Många maskor är det för tillfället så varje varv tar lång tid. Jag vill bli färdig med den innan jag tar itu med annat - en Pippitröja till barnens kusin, en mössa och halskrage till Oskar, en provlapp med tvåändsstickning (jag är så lockad att prova på det).

annasaviga sa...

Jag förstår din känsla precis, jag stickar också på pendeln och det är underbart när man får lite glad respons. Jag har faktiskt haft många intressanta samtal på tåget med (uteslutande) kvinnor som velat prata lite om vad jag har på stickorna.

Och oj vad du är disciplinerad som stickar färdigt innan du börjar på ett projekt som du längtar efter!

Löpmaskan sa...

Jag stickar på bussen, och mina medresenärer blänger inte men ingen ser särskilt glad och intresserad ut heller. De få gånger jag åkt pendeltåg har jag däremot fått intresserade frågor - sånt är trevligt!

monzan sa...

@KatarinaZA du ska inte vara rädd för att ha pannlampa på dig i bussen. jag är busschaufför och jag brukar ha en resenär som sitter och läser tidningen i skenet av en pannlampa.
Och så till inlägget. Vad konstigt att du inte får positiva kommentarer. Jag brukar ta upp stickningen vid varje litet stopp och jag får så ofta höra, både av män och kvinnor att det ser fint ut, att jag är duktig och så undrar de om jag tar beställning. Men det är klart, jag sitter inte trångt med en massa andra människor. Men fortsätt att pendelsticka du, folk kommer säkert att vänja sig!

Leena sa...

Det finns väl inget bättre sätt att fördriva tiden på än att sticka på tåget. Jag åker visserligen bara tåg när jag ska till Dalarna och hälsa på barnbarnen men då är alltid stickningen med och åksjuketabletten också. Utan den blir det inget stickande.

KatarinaZA sa...

Du bara MÅSTE prova på tvåändsstickning. I början var det omöjligt att hålla trådarna i höger hand så de bara "hängde". Nu plötsligt, jag vet inte hur, håller jag dem i höger hand som om jag inte hade gjort annat.
Vantar stickade med tvåändsstickning borde bli härligt tjocka och varma. Jag är på mönsterjakt...