Höstens första dag

Jag måste ju visa sista ullsändningen i Manduzanas Fiberklubb! 70% merino och 30% bambu i en jättefin gul färg - som riktigt gula asplöv. Jag ser fram emot att spinna denna, men just nu drabbas jag nästan av spinnstress eftersom jag har så mycket att spinna hemma och så lite tid... Kan jag inte få bli hemmafru, så att jag kanske hinner med någonting här i livet?! ;) Amanda drar igång en ny omgång med fiberklubb nu under hösten, men jag kommer inte att vara med i den av den enkla anledningen att jag har för mycket fibrer att spinna för tillfället. Men om du också är en spinnande person tycker jag att du ska gå med, jag är mycket nöjd med sommarens klubb.

Tågstickandet av Olas sobra sockor höll på att sluta i gråt och tandagnisslan idag. Jag tappade en av mina 2,25 stickor som rullade iväg ur mitt synfält, men lyckligtvis hjälpte en snäll kvinna mig att leta och till sist hittade hon den under ett säte. Det är tur det finns snälla medmänniskor! Givetvis var hon också en handarbetare, men hennes gift var att sy lapptäcken. Det krävs väl en likasinnad för att kunna förstå paniken av ett borttappat verktyg, antar jag.

Ikväll är det hemspunnenulltvättarkväll här hemma. Just nu ligger en härva tvåtrådigt shetlandsullgarn i badet (jag spann klart det i början av april, men har glömt bort att efterbehandla det) och sedan är det junigarnets tur. Dessutom ska vi äta den första äppelpajen för säsongen ikväll, vilket ska bli gott såhär på höstens första dag.