Tejp

Vi har precis börjat prenumerera på en morgontidning igen efter något års uppehåll. Vi är inga trogna prenumeranter direkt, vi brukar variera mellan olika tidningar och under långliga tider har vi överhuvudtaget ingen. Men som sagt, nu har vi en och det gick fel redan första morgonen... I vintras när det blåste som mest tejpade vi igen vår tidningsbrevlåda (vi har en för morgontidningar och en för vanlig post) - nu snackar vi inte vanlig papperstejp utan ungefär en halv rulle silvertejp (även känd som gaffatejp), allt för att förhindra det eviga klapprandet av brevlådelocket i vinden. En ganska blöt tidning satt första morgonen fastklämd mellan lådan och husväggen, och Ola tog sig an uppgiften att pilla loss tejpen. Detta visade sig inte vara helt lätt eftersom tejpen i princip betongifierats fast vid lådan under sommaren, men nu funkar allt som det ska. Torr tidning i låda, ingen tejp. Nu ska vi bara komma ihåg att läsa den också...



Igår fick jag ett paket från Garnhärvan innehållandes en ny härva nyponrött Visjögarn (till min halsduk) och ett sött kompendium som heter Vantar - Ett litet kompendium om hur man bygger sig ett par vantar av Johanna Wallin. Nu funderar jag nästan på att beställa ytterligare en härva Visjögarn bara för att få matchande vantar till min halsduk, men jag har definitivt nog med garn som det är. Om jag inte får ihop ett par vantar får jag säkerligen ihop ett par pulsvärmare av det garn jag kommer att få över när halsduken är klar... Dessutom har jag vantgarn, kompendiet kommer nog att vara till bra hjälp när jag skall sticka vantar av garnet jag köpte på Ullcentrum för någon vecka sen.

I helgen har jag även börjat sticka på en socka, en brun flätstickad sak som jag yrat om tidigare (Whitby ur Nancy Bush's bok Knitting on the Road). Första försöket blev lite för smalt för mina ankfossingar, men nu, efter några maskor extra tror jag att de kommer att bli bra. Det känns dock lite ovant att sticka sockor på tre stickor, det är lite obändigt och känns inte lika smidigt som på fyra.



Om inte sockan och flätorna syns bra så kan man ialla fall trösta sig med att mönstret på fåtöljen samt alla de hundra miljonerna katthår som klamrar sig fast vid den är skarpa och tydliga...