Snart ett helt par

Nu har jobbet slagit till på allvar, och allt slöjdande är nere på ett sorgligt minimum igen, men lite blir det. Conwysocka nr två har snart pendelstickats klart och igår tvinnade jag den första halvan av den omtalade juniullen. Nu återstår att tvinna andra halvan. Jag tror att jag får ut ett rätt schysst metertal på det färdiga garnet, för det ser relativt tunt ut. Fint blir det! :)

I helgen var det dessutom ulltröjepremiär, så nu är hösten här. Skönt, riktigt skönt!

Ett halvt par sockor

Den första av mina Conwy-sockor är färdigstickad! Jag har stickat på den lite då och då hemma, men mest på tåget sen den 1/8 när min semester tog slut. Nu återstår att göra en kompis till den, och det är något jag ser fram emot för det här var trevlig stickning. Garnet, Schoppelwolles Admiral, är dessutom trevligt "stunsigt" och fyller upp bra. Färgen är toksnygg, men omöjlig att fotografera.

Fördelen med att ha en ohyvlad vedbodsdörr är att jag kan haka fast stickat på den, i sann flanellografanda. :)

Elemental Things in action

Mimmi var snäll nog att ta ett par actionbilder på sin Elemental Things Shawl!

Visst är de söta, hon och sjalen? :)

Utflyktstips gånger två

Såhär i semestertider är det väl läge att komma med utflyktstips tänker jag... Så här kommer två sådana, båda långt ute i ingenstans i det skånska landskapet. Via länkarna kan du få veta hur du hittar till respektive ställe. Bilderna är tagna med mobiltelefonen och kanske inte sådär 100-procentiga, men båda ställena jag tipsar om är mer än mysiga och värda att besökas!

Första utflyktstipset är Sporrakulla gård utan för Sibbhult i nordöstra Skåne. Sporrakulla är en välbevarad gård från 1600-talet, som ligger i ett vackert kulturlandskap med en och annan gravhög. (Eller vi misstänker att det är gravhögar, de finns inte uppsatta på Riksantikvarieämbetets kartor på hemsidan i vilket fall.) Glimåkra hembygdsförening har vissa aktiviteter på gården, men det är en väldigt trevlig plats att åka till med en picknickkorg. Vi var där förra veckan, tillsammans med Olas föräldrar och deras lilla nyinförskaffade hund, en söt liten shih-tzu (tibetansk palatshund tror jag det heter på svenska).

Det andra utflyktstipset går till en kombinerad byggnadsvårdsbutik och kafé, nämligen till butiken Färg från Förr och Kafé Kagan. Även detta ställe ligger långt från allfartsvägen, nämligen på Kagarps boställe i Hörby kommun. Vi var där idag, och det var en mycket mysig butik där jag ville ha typ allt från den råa linoljan till tablettaskarna. Kaféet bjöd på goda kakor och kaffe i porslinskanna, och kunde drickas antigen inomhus (där du fick lyssna på gamla stenkakor) och ute i bersån. Eftersom det var så varmt valde vi att sitta ute, och då blev vi uppvaktade av en liten flock söta dvärghöns som mer än gärna delade vår morotskaka med tjock yoghurt och vinbär med oss samt en mysig liten katt som ville bli klappad. Vi kommer garanterat att återkomma hit, för turen i byggnadsvårdsbutiken gjorde oss renoveringssugna igen.

Stick-å-meter 2014: Juli

Nu när jag kunnat presentera den hemliga stickningen under juli månad, kan jag också sammanfatta juli månads siffror i stick-å-metern.

Antal stickade gram: 152 gram.
Antal stickade meter: 946 meter.

Idag har jag spunnit och stickat vidare på mina Conwy-sockor. Roligt, båda delarna. :)

Den där hemliga stickningen det tjatats om..

Sommarens hemlisstickning kan nu avslöjas, eftersom Mimmi har fått sin födelsedagspresent. Och hon gillar den! Så, här är den... *trumvirvel* Elemental Things Shawl!

Mimmi fyllde 65 den 31/7, och då hon inte gör det varje dag så förtjänar hon väl en ny sjal, tänker jag. Jag stickade en sjal till henne när hon fyllde 60 år också, en Entomology, så det gäller väl att upprätthålla traditionen med stickade sjalar på jämna födelsedagar. Jag bestämde mönster och köpte det och garn redan i januari, men sedan väntade jag ända till nu i sommar innan jag började sticka. Jag har nog aldrig stickat en sjal så snabbt, men det kändes inte stressigt och det var rolig stickning hela tiden. Jag är nöjd och Mimmi är nöjd och då är allt finemang!

Sticknördfakta:
För att sticka Elemental Things Shawl har jag använt mig av en 100 cm lång Addi Lace-rundsticka 3,75 mm och ett helt fantastiskt garn från Manos del Uruguay som heter Manos Lace i färgställningen Orla (både garn och sticka är köpta från Garnkorgen). Garnet är både mjukt och har ett härligt fall och innehåller 70% baby alpacka, 25% silke och 5% kashmir och mäter 400 m/50 gr. Färgen är dessutom otroligt vacker, och kan närmast beskrivas som åskvädersfärger. Lyx hela vägen alltså, precis som det ska vara när ens mamma fyller 65! (Färgerna återges inte alls så bra på bilderna, utan de är fylligare och mörkare i verkligheten.) Det gick åt 86 gram garn, vilket motsvarar ca 688 meter.
Om du söker en enkel men vacker sjal i halvmåneform är den här sjalen ett bra val. Mönstret är konstruerat av Helen Stewart, och det är i mitt tycke mycket välskrivet. Det finns både rad-för-rad-beskrivningar och diagram att följa, ytterst pedagogiskt. Stewart skriver själv i inledningen till mönstret att det här är ett bra mönster för spetsstickarnybörjare, och jag håller med om det (även om jag inte själv anser mig som spetsstickarnybörjare). Sjalen blir effektfull, trots sin enkelhet, och ligger perfekt över axlarna. De enda ändringarna jag gjorde när jag stickade är att jag har maskat av från rätsidan istället från avigsidan som mönstret anger och att jag har dessutom virkat ett varv fasta maskor i överkant, då kanten blev väl sladdrig för min smak i och med att garnet är så tunt och kanten endast består av två maskor.

Som små knubbgubbar

Igårkväll var jag tvungen att starta upp ett par nya sockor, tredje paret i Dödergöks sockutmaning. Idag var det första arbetsdagen efter semestern, och då måste man ju ha en pendlarstickning att underhålla sig med. Sagt och gjort, jag startade genast sockorna Conwy ur Nancy Bush's bok Knitting on the Road. Det är faktiskt andra gången som jag börjat sticka dessa sockor, första gången gick mina 2,25 mm-stickor av när jag la upp maskorna och sedan blev det inte mer. Men nu är det på gång, som synes. Jag stickar i Schoppelwolles Admiral (som jag köpt på Helylle för länge sedan), i en svårfotograferad färg som nog närmast kan beskrivas som cyklamenrosa. Väldigt trevligt garn, jag har inte stickat i det innan (men turligt nog har jag ett grönt nystan i mina gömmor också).

Om man inte har snajdiga spinnredskap får en ta toarullar till sin hjälp! De ser ut som små knubbiga gubbar - knubbgubbar. ;) Jag delade upp juniullen från Manduzanas Fiberklubb i fyra delar, och har nu spunnit två delar entrådigt. Den tredje omgången är på sländan nu och så småningom ska hela kalaset tvinnas tvåtrådigt. Det är så himla kul att spinna, men den senaste tidens tokvärme har gjort det nästan omöjligt utan att svettas till döds. Fördelen med det är att man vet att de färdigstickade plagget som blir av garnet kommer att bli trevligt värmande.