torsdag 12 augusti 2010

Stickdrama på tåg

Imorse hade jag ett minitrauma på tåget när jag satt och stickade; vajern till min rundsticka gick av och ett tjugotal maskor rymde i full frihet! En bit vajer satt fortfarande fast på stickan, så enligt mig var den olagbar (enligt Ola går den att laga, men det är pilligt). Jag har därför köpt mig en ny 80-cenimters 3 mm rundsticka, den här gången blev det en Addi Lace (inköpt på ett blixtbesök på Helylle i eftermiddag). Inte för att jag stickar på någon spetssjal just nu, utan just för att jag gillar de spetsiga tipparna på den här sortens stickor. Alla förrymda maskor är nu infångade och sitter tryggt på nya stickan. :)

Vad är det då jag stickar på tåget? Jo, jag stickar långa slätstickningsvarv på kroppen på min Buttercup-topp. Behagligt och avslappnande... Så avslappnande att jag ofta får avbryta stickningen för en tupplur... ;)

Jag åker en hel del tåg numera förresten, eftersom jag har bytt jobb och börjat pendla en längre sträcka varje dag (istället för att veckopendla som tidigare), så det gäller att ladda med lämpliga tågstickningar. Sockor låter ju som lämpliga små projekt, men jag får se till att bli klar med min topp först innan jag ger mig in på några dylika, och än är det många långa trivsamma varv kvar.

4 kommentarer:

Garntrollet sa...

Oopps... tur i oturen att det inte var spetssjal i något slinkigt garn! Men vad förargligt! Det är nog det mest dramatiska som kan hända med stickor, förutom att de bryts av.

Sunna sa...

den toppen är ju ursnygg och vilken tur du hade en garnaffär i närheten, blev det inget mer?

boboviking sa...

lagad

Linda sa...

Tack för den lagade stickan, älskling!